De flesta vet att du behöver en domän för att starta en hemsida, men få kan förklara vad en domän egentligen är. Även om de flesta människor vet vad ett domännamn är, är det få som får en bra introduktion till den mer tekniska sidan. Därför har vi utformat den här guiden för att förklara vad ett domännamn är och vad du bör veta om processen bakom ett domännamn.
Vad är en domän?
Det finns miljontals hemsidor på nätet och nya dyker upp hela tiden. Därför behöver vi ett enkelt sätt att hitta rätt i den ständigt växande djungeln, och det är där en dom kommer in i bilden. Kort sagt är domänen din adress på webben, så att besökare kan hitta rätt hemsida.
Detta är dock en mycket förenklad förklaring, så vi tar en titt under rustningen. Det första du bör veta är att internet är ett stort nätverk av datorer som kommunicerar med varandra. Men i stället för att använda namn som Thomas och Ida använder enheterna strängar med siffror. Vi kallar dessa strängar för IP-adresser och de ser ut ungefär så här: 123.255.39.178.
I början av internet användes IP-adresser för att hitta hemsidor och andra enheter på nätet. Detta fungerade tills Internet började expandera, och de flesta håller med om att IP-adresser är ett ganska användarvänligt sätt att hitta rätt. Domäner lanserades därför som ett alternativ för oss människor, så att vi lättare kunde hitta olika hemsidor.
Vi kan därför dra slutsatsen att en domän är en förenklad version av den IP-adress som används av maskiner. Samtidigt pågår det mycket mer bakom kulisserna än vad vi människor ser. Därför måste vi titta på hur en domän faktiskt fungerar.
Hur fungerar ett domännamn?
När vi anger ett domännamn i vår webbläsare tar det sällan mer än några sekunder innan vi når en hemsida. Det är dock mycket mer som pågår bakom kulisserna, och det är detta som vi ska titta på. Det första som händer när du skriver in en URL är att en DNS-förfrågan skapas. Denna fråga skickas till DNS (Domain Name System), som i praktiken är en enorm telefonkatalog för alla hemsidor.
Det som faktiskt händer här är att din dator söker efter den IP-adress som är kopplad till det domännamn du angett. Det är lite som att leta upp ett namn för att hitta ett telefonnummer förr i tiden. Dessa servrar kallas ofta för namnservrar och finns hos det företag som du hyr hosting hos. Vi kan därför illustrera det på följande sätt: Om domännamnet är din adress på Internet är namnservern den stad du är baserad i.
När DNS-servern har hittat rätt server eller maskin där din hemsida är lagrad skickar den informationen tillbaka till din enhet. Den kommer sedan att upprätta ett informationsutbyte mellan de två enheterna så att du kan få tillgång till hemsidan. Nedan har vi gjort en steg-för-steg demonstration av hur detta går till i praktiken.
- Du anger en URL i din webbläsare, till exempel hemsidelab.se.
- En DNS-förfrågan skapas för servern.
- DNS-servern hittar den aktuella servern och IP-adressen för den hemsida du vill besöka.
- IP-adressen används sedan för att hitta de filer som lagras på servern. Detta skickas tillbaka till din enhet så att hemsidan laddas korrekt.
Som du kan se i illustrationen ovan finns det ett antal händelser som sker bakom ett domännamn, men det tar sällan mer än några sekunder. De flesta av oss kommer därför aldrig att tänka på den process som faktiskt äger rum på servrar över hela världen. Kunskap om denna process är dock viktig när du behöver optimera din hemsida för dina egna användare.
Vad finns det för olika typer av domäner?
När vi nu börjar titta på det mer tekniskt är en dom inte bara en dom. I själva verket är alla domäner länkade genom DNS-systemet, men detta system är återigen uppdelat i tre olika nivåer. Dessa tre nivåer är indelade i:
- Top-level domains (TLD)
- Second-level domains (SLD)
- Third-level domains
Det är denna struktur som utgör ramen för ICANN:s databas och för hur olika domäner fungerar i praktiken. För att få en bättre förståelse för de olika nivåerna ska vi titta närmare på var och en av dem.
Toppdomän (TLD)
Toppdomän är vad vi kallar ett tillägg och omfattar det som kommer efter ditt domännamn. Toppdomäner är därför .com, .se, .org, .net, .org osv. Syftet med dessa är att identifiera olika företag, avsikter och geografiska platser. I dag finns det 1503 olika toppdomäner som kan registreras i ICANN-systemet. Den universella toppdomänen .com är dock utan tvekan den mest populära, och det finns för närvarande 151 miljoner webbplatser registrerade med denna toppdomän.
Second-level domain (SLD)
En domän på andra nivån eller SLD är det som vi vanligtvis kallar ett domännamn. Detta är den del av din adress som kommer före toppdomänen. I vårt fall är det hemsidelab. Därför är det SLD som de flesta hänvisar till när de talar om en domän, inte TLD. Detta är dock bara formaliteter, och de hör naturligtvis ihop till en URL.
Third-level domain
Den sista nivån som vi delar in en domän i är tredje nivåns domän. Detta är allt som kommer före ditt domännamn, ofta kallat underdomäner. Sådana domäner används ofta när du vill dela upp din hemsida i olika ämnen, till exempel en blogg. En domän på tredje nivå på vår hemsida kan till exempel vara blogg.hemsidelab.se.
Var kan man hitta ett domännamn?
Som vi har sett i den här guiden är processen bakom ett domännamn mycket komplex, och ICANN (The Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) ansvarar för förvaltningen av detta system. Det är dock inte de som säljer tillgång till olika domäner. Detta görs istället av en så kallad domänregistrerare. Dessa företag erbjuder registrering av domännamn, webbhotell och liknande tjänster.
Du behöver därför en pålitlig leverantör av registrerings- och webbhotellstjänster för att få tillgång till en domän. Det finns tusentals olika leverantörer, men vi har valt att lyfta fram våra favoritalternativ.
- Bluehost – Bäst for WordPress-hosting
- Domän.shop – Bra alternativ för svenska användare
- One.com – Väl lämpad för dem som lanserar sin första webbplats
- Wix.com – För dig som vill ha ett enkelt hemsideprogram
Hur mycket kostar en domän?
När vi talar om kostnader är det viktigt att känna till skillnaden mellan hosting och domännamn. Du kan reservera en domän för en relativt liten summa (cirka 100 kr per år), men utan hosting kan du inte använda den till någonting. Om du vill skapa en hemsida eller en webbshop måste du alltså betala för både webbhotell och domännamn.
Ett bra tips kan vara att leta efter webbhotell som inkluderar ett gratis domännamn i priset. På så sätt undviker du att betala mer än nödvändigt, särskilt i början. Det är också värt att notera att många leverantörer har sina egna introduktionserbjudanden, vilket gör det prisvärt under det första året. Här ingår vanligtvis ett gratis domännamn och ett SSL-certifikat i priset. Innan du väljer ett sådant erbjudande rekommenderar vi att du kontrollerar förnyelsepriset, eftersom det ofta är mycket högre.
Om Lasse
Lasse har lång erfarenhet som affärsutvecklare. Efter att ha varit helt central i utvecklingen och uppstarten av ett antal verksamheter/webbportaler har han plockat upp ett gäng tips. Nu är Lasses mål att dela med sig av all kunskap han har fått med sig på vägen.
